Vad hände
 
 

Vad hände egentligen, ja det är den stora frågan som snurrar i våra skallar idag. Ända sedan vi tog klivet in i uppfödarvärlden så har vår vardag varit kantad av glädje, skratt, framgångar, oro och jobb, men vi har aldrig upplevt en tid så kantad av förvirring och oro som de senaste två dygnen.

Ett års noga planering och granskning av linjer för att få fram så friska och arbetsdugliga individer som möjligt är vad vi har bakom oss, men inget hade kunnat förbereda oss på det som hände. Vi inser att vi har varit förskonade från uppfödarvärldens verklighet, valpdöd och kejsarsnitt hör inte till ovanligheterna men för oss så var det ovanligt.

De kullar som vi fått tidigare har vi haft en obeskrivlig tur med, tiken har haft en oerhört enkel valpning och samtliga valpar har fötts friska och pigga och vi både hoppades och trodde att det skulle bli så den här gången också. Tyvärr hade vi fel och det hela slutade med kejsarsnitt och två dödfödda valpar.

Veterinärerna vet inte exakt varför det blev så här, Kiris värden var perfekta och hennes livmoder var precis som den skulle. Deras gissning är att Kiri helt enkelt blev trött efter en långdragen valpning och att hon inte orkade föda fram de sista valparna som fanns där inne.

Men trots att inget fel har kunnat påvisats så har vi ändå beslutat oss för att ta Kiri ur avel, det här är ett beslut som satt oerhört långt inne då Kiri är en fantastisk tik. Hon är frisk, öppen, social och arbetsvillig och det här är exakt de egenskaper vi värdesätter i vårt avelsarbete. Men nu när hon genomgått ett kejsarsnitt så ökar risken för ytterligare ett snitt vid en eventuell dräktighet och detta är en risk som vi inte är villiga att ta, vi vill inte riskera att utsätta Kiri för det här igen.

Men det viktigaste är att vår älskade Kiri mår bra och hon har återhämtat sig från kejsarsnittet förvånansvärt snabbt. Nu ligger hon så nöjd i valplådan och pysslar med sina små bebisar och hon är pigg och glad. Vi är givetvis också oerhört glada för de sex små valparna som överlevde, det enda vi beklagar är att flera på vår kölista som hade sett fram emot en valp från den här kombinationen nu blir utan valp.

Avslutningsvis så vill vi tacka alla er som har hört av sig till oss igår kväll, i natt och idag, sms och telefonsamtal har ramlat in och det värmer att veta att så många tänker på oss. Ett särskilt tack till vår underbara vän Inger som följde oss genom hela den här resan och ett stort tack till personalen på Karlstad djursjukhus för ett oerhört fint bemötande och bra hjälp.